Jag heter Hanna Billfeldt och har haft katter i över halva mitt liv. Det hela började med en huskatt som kom till oss en kall vinterdag när jag var 15 år. Envis som jag var lyckades jag övertala mamma att få behålla honom. Missen som sedan blev hans namn förolyckades tyvärr 7 år senare. (Att förlora ett djur i trafiken är väldigt jobbigt och något jag inte vill uppleva igen. Detta är en av anledningarna till att jag inte säljer mina britter till utekatter.

Min andra katt blev huskatt Isa. Isa trivdes välidigt bra hos mina föräldrar och därför fick hon stanna hos dem. Hon är i dag en ståtlig dam på 11 år som mår som en prinsessa.

Det tog sedan många år innan jag skaffade katt igen. Jag flyttat till Malmö men jag bodde fortfarande i lägenhet. Denna gången i en lite större. Frågan var nu? Fanns det någon katt som var mer lämplig att vara innekatt?

Av en slump berättade en före detta kollega till mig att hon hade två katter som trivdes utmärkt att vara innekatter. Det var då jag för första gången hörde talas om kattrasen Brittiskt Korthår!

Jag började nu forska om det här med britter. Det tog inte lång tid innan jag hittade uppfödaren Lena Schyberg (S*Spinner´s) som bodde lite utanför Lund. Hon hade en kull med britter som var svart silver shaded. Vid fyra veckors ålder fick jag träffa S*Spinners Metallica. Det var kärlek vid första ögonkastet och det bestämdes att Smilla skulle bli min..  Att ha en ensam kisse går väldigt bra om man har mycket tid på hemmaplan. Jag jobbade dock heltid och redan ifrån början var planen att Smilla skulle få en kompis.

Lena hade en väninna som också var uppfödare av britter. Hon skulle få en kull chokladbritter någon månad senare och jag tvekade inte in sekund utan kontaktade henne direkt.

 Margareta Ernevad (S*Vadmarken´s) fick en kull choklad och chokladvita britter.

 Det var bara en liten tös i kullen så valet var inte svårt. S*Vadmarken´s Adorable Aisha var en pigg och helt underbar kisse. Som ni ser på bilden var det inte ett svårt beslut att tinga denna lilla chokladpralin.  

Eftersom mitt intresse för katter har varit stort hela mitt liv var stegen inte långt till att bli uppfödare. Även nu efter många år så är katter mitt absolut största intresse. Min familj och vänner är dock lite trötta på att prata katt men som tur är finns det många likasinnade som jag fått lära känna längst  vägens gång.  Att samarbeta med kattkollegor är väldigt kul och givetvis givande för rasen. Mitt mål kommer vara att föda upp rastypiska britter, men först och främst katter med en bra hälsa och ett bra temperament. Rasen Brittisk Korthår föredrar att vistas inne, även om den ibland gärna tar en tur i koppel. Mina egna katter har en stor rastgård anslutet till lägenheten. Där går de in och ut hela tiden när matte är hemma.. Mycket uppskattat;)

Antalet katter har ökat under året men även endel har fått flyta. Det är  inte alltid alla katter trivs i stor kattgrupper. Man får vara stark och se det till kissens bästa även om det ibland känns väldigt tungt. Min första underbara britt Smilla gav mig 2 underbara kullar men trivdes inte riktigt i ett katteri. Bandet till denna kisse var väldigt starkt så det tog lite extra tid att fatta det svåra beslutet. Men när jag tillslut insåg att det tyvärr inte gick längre så hittade jag ett nytt hem till henne. Hon bor idag hos en tjej som även har en halvbror till Disa. Smilla har det superbra idag, men jag saknar henne väldigt. Tänker på dig lilla Smilla.........

Till min stora glädje fick Smilla dock en hona i sin sista kull som fick stanna. Lilly trivs utmärkt i kattgruppen och är en kopia av sin mamma i både utseende och temperament.Min lilla hund brukar jag kalla henne:)
Är det något ni undrar är det bara att höra av sig så kan jag säkert hjälpa till!

 

 

//Hanna